Rådjuret jag aldrig såg

Frostnupen åkermark i grå höstgryning

Frostnupen åkermark i grå höstgryning

En tidig morgon, i kompakt mörker, steg Thomas upp och kokade kaffe åt mig och min pappa. Jag klädde mig varmt. Drack tacksamt kaffet. Hämtade bössan. Vi småpratade, barnen sov fortfarande gott och världen var stilla. Gryningsljuset smög sig på. Det var tid att gå. Vi gick ut i markerna och mötte dagen. Blickade ut över min plats på jorden.

Rådjuren klarade sig den här morgonen. Sådana är jakten villkor. Jag klarar mig. De här markerna har så mycket att ge.

Kommentarer

  1. Jonas Mannela skriver:

    Jag var nere i Kukkola och jagade i veckan, såg då flera ggr rådjur men alltid på fel sida om gränsen.. En morgon såg jag 9st älgar, under älgjakten uppe i Saivo syntes ingen. Sån är jakten men spänningen är lika stor, oavsett om man får skjuta eller bara betrakta viltet.

  2. admin skriver:

    Ja, jakten är en mångfacetterad syssla. Lugn väntan, adrenalin, stillhet och tacksamhet.