Hantverksskicklighet

Vår vanliga sälg hör till samma salix-släktet, precis som pilen.

Vår vanliga sälg hör till salix-släktet, precis som pilen och går utmärkt att fläta

Jag gjorde inget vidare jobb med den där hasselportalen i Trädgårdskampen. Det är bara att erkänna. Men pilflätningen gick faktiskt riktigt bra. Jag har aldrig flätat just pil förut, men däremot björkrötter vilket i och för sig är en helt annan typ av hantverk.  Men jag väver dessutom och har en grundläggande hantverkskunskap som visade sig användbar där man minst anade det. De här hantverkskunskaperna är en central del i självhushållet. Mormor spann sitt eget garn och stickade kläder inte bara till hela sin stora familj, utan också till försäljning. Det här var viktiga delar i alla traktens hushållsekonomier. Kvinnans, likväl som mannens, hantverksskicklighet kunde utgöra skillnaden mellan att bara överleva och att faktiskt leva. Överallt runtom mig under min barndom var händerna i arbete. Man stickade strumpor, lagade fiskenät, vävde, sydde kläder och gjorde yxskaft. Själv var jag inte gammal när jag fick lära mig att sticka, något som jag gjort alltsedan dess. Ännu idag har din egen hantverksskicklighet stort ekonomiskt värde. Du kan naturligtvis köpa ett par strumpor för 50 kronor i någon reakorg någonstans och jämföra med fyra timmars arbete med att sticka ett par egna rakt av. Då tycker du nog att det var dålig ekonomi i det. Men då har du jämfört oxfilé med leverpastej. Gå istället in på hemslöjden och köp ett par riktigt stickade raggsockpor och jämför dem med dina egenstickade strumpor. Genom att göra saker själv får du saker, kläder och mat av så mycket bättre kvalitet än du egentligen har råd med.

Det här hantverksintresset kunde den uppmärksamme tittaren skymta redan i det första avsnittet av trädgårdskampen när jag satte ner min namnskylt. Namnet är handbroderat i yllegarn på en handduk som jag själv vävt i lin.