Att växa

Gården växer och blomstrar

Det växer och blomstrar

Länge tyckte jag att odling var något ganska ensamt. Jag grävde, sådde, planterade och skördade själv och med min familj. Vi var nöjda så. Det var skönt, trevligt och roligt. Tillfredsställande. Men så odlade vi ju så himla mycket att det blev mer än vi kunde äta, så vi började sälja grönsaker på Bondens egen marknad. Jag började blogga om odlingarna för att alla de som köpte grönsakerna skulle få veta mer, se hur vi odlar. Intresset för grönsakerna, odlingarna och livet vi lever här på gården var större än jag kunnat tro och plötsligt en dag ringde SvT och ville ha med mig i Trädgårdskampen. Andra var visst intresserade av mitt odlande! Och plötsligt växte annat än bara grönsaker. Jag växte. Människor växer i mötet med andra människor. Så även om odlingen fortfarande är väldigt personlig, så är det inte längre så ensamt. Gården utvecklas, och jag med den. Det är så himla spännande allting just nu, undrar vad som ska hända härnäst?