Varför odla utan att skörda?

Grönsakerna är toppen på isberget

Grönsakerna är kronan på verket. Själva verket är jorden.

Varför behöver man tänka på växtföljden? Det kan tyckas besvärligt och tråkigt att tänka på det sättet, man kan ju byta ut jorden på en plats om det blir problem. Behövs mullämnen så tillför man det, kanske lägger man på gräsklipp eller djurgödsel. Och har man en besvärlig jord i sin trädgård går det ju alltid att beställa hem en lastbil med jord, eller köpa på säck. Det går att odla på många olika sätt och det finns många bra sätt. Jag berättar här hur jag ser på jorden och växtföljden som ett kretslopp. Jag ser det inte som att jag i första hand odlar grönsaker, det är i första hand jorden jag odlar. Grönsakerna får jag skörda som ett överskott, som frukten av ett träd, men utan en bördig jord blir det inget av något. Därför är det inte grönsakerna jag vill prata om först när det kommer till växtföljd. Nej, det första jag tänker på är att bygga upp jorden. Det är många faktorer som påverkar, som jordart, dränering osv men gemensamt för alla jordar är ändå att de mår bra av gröngödslingsväxter. Gröngödslingsvallen är som jag ser det navet i ett ekologiskt sätt att bruka jorden.

Att odla gröngödsling är enkelt uttryckt att odla växter som inte ska skördas, de växer i jorden för att berika den. I princip alla växter du odlar utan att föra bort ger jorden grönmassa och förbättrar dess struktur. Även om du för bort en del av grönmassan kan grödan fortfarande ha stort värde för platsen där den vuxit. Till exempel kan man odla en gröngödslingsvall som man slår av en eller ett par gånger under säsongen och använder till att täck med på andra delar av odlingarna. En sådan vall kan man låta växa till sig en sista gång innan man myllar ner den på plats. På så sätt ger grödan massor av mullämnen , näringsämnen och energi till hela odlingssystemet. En del växter har större grönmassa än andra medan andra växter har stora rotsystem som luckrar jorden. Vissa har djupa rötter som kan föra upp näring ur djupare jordlager och luckra på djupet.  För att odla en hektar grönsaker behöver jag alltså minst en och en halv hektar mark, helst mer för att skapa ännu längre cykler med olika sorters grödor. Men hur som helst så avsätter jag minst en tredjedel till gröngödsling. En bördig jord uppstår inte av sig själv.

Det finns ibland sådant som behöver tillföras utifrån, men det vill jag göra så lite som möjligt. Att föra till material utifrån hela tiden är inte en hållbar lösning i längden, odlingen måste så långt som möjligt fungera som ett kretslopp. Det jag kan producera inom gården vill jag också producera här.