Ogräs

Jessica Lyon hälsar på oss här på gården. Då passade vi på att filma ett litet klipp för OdlingsTV. Här visar jag några av våra vanligaste ogräs.

Hej, Rödbetan min vän! Men Mangold, inte än

Sommaren är god mot oss. Det är varmt och faktiskt nog med fukt i marken än så länge. Skördetiden börjar snart på allvar. Vi har smakat på rödbetorna och njuter hela tiden av färsk vitlök, den fina gula squashen och en massa annat gott. Men ingen mangold än. Förra året var det många som frågade efter mangold på Bondens egen marknad, och vi fick gång på gång svara att någon mangold, det hade vi inte. Där och då bestämde vi oss för att vi inte skulle bli svaret skyldig igen. Så nu har vi sått mangolden Bright lights som är en mix av gula, röda och vita stjälkar. Eftersom mangolden främst är till försäljning så sådde vi den ganska nyligen för att kunna skörda under hela säsongen på marknaden. Ännu är den bara en liten, liten planta men allt vad det gror så blir den nog stor.

Ekobonde på riktigt – Fru Magda är Kravcertifierad

krav_marke_rgbIdag sträcker jag på mig lite extra. I veckan som gick blev det klart med vår Kravcertifiering och vi är nu ekoodlare på riktigt. Kravmärket är något väldigt fint och jag är så stolt över att få använda det. En Kravcertifiering innebär väldigt mycket mer än att ”bara” använda naturgödsel och låta bli gifter.

Bråda dagar

Det är bråda dagar nu. Allt ska i jorden och allt ska hända på en och samma gång. I helgen har vi sått morötter och palsternackor. Ännu återstår sådden av betor och ärtor. Sedan ska vi plantera alla 3 000 kålplantorna och all vintersquash, sommarsquash och så en del gurka. Jag är rädd det inte kommer rymmas. Jag hinner inte blogga så ofta som jag skulle vilja, men facebook har jag i fickan hela tiden så klicka gärna på gillaknapppen i vänsterkolumnen för att gilla Fru Magdas facebooksida.  Häng med i vårbruket!

Kålåret har börjat – sådden

Röd- och vit spetskål

Vackraste kålen!

Jag älskar kål. Kål är min absoluta favoritgrönsak. Både att odla, att se på och att äta. Och det vill inte säga lite för jag älskar alla mina grönsaker. Idag gick startskottet för kålåret. Men inte förrän idag. Det finns ingen anledning att så tidigare än ca en månad innan utplantering. Plantorna blir inte bättre för det, snarare tvärt om om man inte har växthus och mycket tid att sköta om dem. Jag har gjort det misstaget i åratal, ända tills ajg började hänga med yrkesodlare och kom på bättre tankar. Idag sådde jag så omkring 3 000 kålplantor i en första omgång. Nu är jag lite trött i kroppen efter allt pillrande med små, små frön. Alla som sått små mörka kålfrön i lika mörk jord vet hur knepigt det är att se vad man håller på med. Därför uppskattar jag verkligen Semencos vitfärgade fröer. En så liten grej som gör sådden så mycket enklare. Bäst blir plantorna i brätten för skogsplantor men brätten med tillhörande hålgörare/plantuttryckare är väldigt smidigt vid sådd och plantering. Hålgöraren är en bricka med piggar på som passar brättet precis. När jag sår fyller jag brättet med jord, slår ner det i bordet och jämnar ut jorden igen. Pluggarna i hörnen är av någon anledning alltid halvtomma på jord. Sedan tar jag hålgörarbrickan och trycker till så det blir en liten grop precis mitt i varje plugg. Där sår jag sedan kålfröna ett och ett. Med vita frön blir det lätt att se om det blev flera i en plugg. Det kanske inte gör så mycket om man sår 20 plantor men om jag som sår tusentals plantor slösar två frön i en plugg allt för ofta blir det faktiskt lite onödigt dyrt. När jag täckt fröna vattnar jag igenom brättet och ställer dem någorlunda varmt i en enda trave. Ja, du läser rätt. Jag travar brättena ovanpå varandra i en hög. Nu gäller det att hålla ögonen på sådden. Så fort den första grodden visar sig så måste alla brätten ut i ljuset. Hur jag löser det utan växthus återkommer jag till när det blir dags.

Vitlöken och aprilvädret

Vitlöken är redan nu i början av maj rätt välvuxen.

Vitlöken är redan nu i början av maj rätt välvuxen.

Nu är äntligen sköna maj här. Men aprilvädret kom dessvärre ikapp oss även i år. Så nu har det haglar, regnat och varit strålande sol om vartannat hela den här långa helgen. Vi har hunnit med en del jobb här på gården, bland annat har vi kört radrensaren för första gången i vitlökslandet. Det gäller att ligga steget före ogräset och faktiskt börja rensa redan nu. Med åtta superlånga rader vitlök kändes det rätt skönt att haka på radrensaren på traktorn och köra. Det är lite nervöst, för lika snabbt som man rensar rent från ogräs, lika snabbt kan man köra bort en massa vitlök. Så det gäller att vara stadig på handen samtidigt som man inte får fega ur. Vitlöken är så rolig just för att den kommer igång först av allt på våren. Vi rensar ogräs och ska snart övergödsla den, långt innan något annat kommit i jorden.

Vill du se filmen där jag berättar mer om vitlöksodling så finns den här. Och filmen om metoder för ogräsbekämpning finns här.

Fruktträdgården

Jag har alltid drömt om en fruktträdgård. Är det nu det ska bli verklighet. Jag träffade Leif Blomqvist på Blomqvist plantskola i finska Österbotten när jag var på mässan Nordiska Trädgårdar i Stockholm. Jag passade då på att fråga honom om det är möjligt för mig att odla frukt här i Västerbotten. Svaret var tveklöst ja! Precis som jag tyckte han att Västerbotten har ett bra klimat. Titta på den här filmen och låt dig inspireras. En liten varning måste dock utfärdas. Det kan bli dyrt när man vill köpa så många träd :-)

Vitlöksskott tittar opp

Redan nu i de sista dagarna av mars tittar vitlöken upp ur jorden. Den här filmen gjorde jag tidigare idag och nu snöar det. Vårvädret är lynnigt.

The Secret Gardener

Vad är det som är så hemligt med Elin Unnes odlande? Se fler filmer på odlingstv Vill du läsa Elins blogg, så finns den på Norrläge, klicka här.

Tryck lite egna pengar vettja!

Thomas planterar sallat

Thomas planterar sallat och kål

”Growing your own food is like printing your own money” påstår Ron Finley på TED Talks, och jag är benägen att hålla med! På önskemål från en bloggläsare, Carina Nilzon, skriver jag idag om hur mycket jag beräknar att vi behöver av olika grödor. Hur mycket pengar det är, ja det kan man ju roa sig med att räkna ut. Men jämför för allt i världen inte med priserna på stormarknaden. Maten du odlar själv är den dyraste, finaste gourmetmaten. Vi är fem personer i familjen, tre barn och två vuxna. Till det kommer så klart släkt och vänner, barnens kompisar och andra som råkar vara här när vi äter. Den här listan är beräknad utifrån det vi hittills odlat och det just vi gillar att äta som basmat. Använd den gärna som utgångspunkt för dina egna funderingar.

Morötter ca 200 kg

Palsternackor ca 50 kg

Gulbetor, eller rödbetor, ca 50 kg

Broccoli ca 75 kg

Olika sorters huvudkål ca 50 kg

Vitlök ca 5 kilo

Dill och persilja ca 0,5 kg vardera                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                              Vi har inte odlat potatis på ett ett par år nu av olika skäl men där beräknar jag att vi behöver ca 300 kg. Lök försöker vi med varje år, och misslyckas varje år. Vi kommer försöka igen i år och för vårt eget hushåll beräknar jag att vi behöver omkring 50 kilo lök för att klara vintern. Sen odlar vi flera andra grödor som till exempel zucchini, vintersquash, ärtor, bondbönor, rädisor, sallat och en del örter.  Men alla dessa betecknar jag som ”tillbehör” till baskosten och jag har därför inte gjort några beräkning på hur mycket vi behöver. Till dessa kommer dessutom varje år några sorter vi provar, vissa blir kvar i sortimentet och andra är mer av dagsländor. I år kommer vi testa bland annat mangold, stjälkselleri, knölfänkål och några olika rovor. Min gissning är rovorna blir kvar :-) Vi har inget växthus så det har bara blivit någon kruka med tomater till sommarens sallader. Där ser jag en stor utvecklingspotential, tomater, gurka, chili och paprika. Kanske till och med meloner. Ja fantasin är det enda som sätter gränser.

Rotfrukterna lagrar vi i torv i stora trälådor. Lådorna ställs kallt, men frostfritt och håller då hela vintern. Kålen har vi lagrat i luftiga lådor och den har då hållit ett par månader. Där spelar sorten väldigt stor roll, täta vintervitkålssorter lagrar så klart bättre än mjäll spetskål. Jag syrar också kål tillsammans med andra grönsaker till kimchi, läs receptet här. En del av gulbetorna blir inlagda och lite morötter (gula) gör jag marmelad av. Vill du veta mer om mina tankar kring förrådshushållning så se gärna filmen jag gjort där jag går igenom och reflekterar kring mitt skafferi. Som ni ser tar jag här bara upp det vi odlar i grönsaksväg. Jag får kanske tillfälle att återkomma till bären, svampen och allt annat.

Nyheter och trotjänare i grönsakslandet

Rotfrukter på parad

Rotfrukter på parad

Sortimentet för 2014 börjar ta form. Vi kommer att odla ett brett sortiment av grönsaker, mycket är samma som tidigare år men en del nyheter (för oss) har vi tagit in efter att ha lyssnat in vad kunderna på Bondens egen marknad vill ha.  Gulbetorna var en fullkomlig succé, som vi kommer att upprepa. I år odlar vi också klassiska rödbetor som ett komplement till gulisarna. Gulbetan har härliga blast som kan användas lite som mangold. Mangold är för övrigt en grönsak som kunderna frågade efter, så det blir en av årets nyheter. Vitlöken är en stående succé, och för övrigt redan i jorden. Sockerärtor i två färger och bondbönor är också nya i försäljningssortimentet. Vi har bara odlat dem för vårt eget behov tidigare men på begäran kommer vi i år att öka på volymen av dessa. Kålväxter blir det så klart mycket av. Spetskål och broccoli som vanligt, men också  savoykål och blomkål. Allt det här är enligt vår plan, men det är ju som bekant några fler inblandade i odlingarna, Herrarna Väder och Vind kan ställa till med ett och annat. Fröknarna Kålfjäril och deras miljoner barn är också gäster vi brukar få på halsen. Men beväpnade med list, tålamod och ogräshackor så ska det här nog gå även i år.

Varför odla utan att skörda?

Grönsakerna är toppen på isberget

Grönsakerna är kronan på verket. Själva verket är jorden.

Varför behöver man tänka på växtföljden? Det kan tyckas besvärligt och tråkigt att tänka på det sättet, man kan ju byta ut jorden på en plats om det blir problem. Behövs mullämnen så tillför man det, kanske lägger man på gräsklipp eller djurgödsel. Och har man en besvärlig jord i sin trädgård går det ju alltid att beställa hem en lastbil med jord, eller köpa på säck. Det går att odla på många olika sätt och det finns många bra sätt. Jag berättar här hur jag ser på jorden och växtföljden som ett kretslopp. Jag ser det inte som att jag i första hand odlar grönsaker, det är i första hand jorden jag odlar. Grönsakerna får jag skörda som ett överskott, som frukten av ett träd, men utan en bördig jord blir det inget av något. Därför är det inte grönsakerna jag vill prata om först när det kommer till växtföljd. Nej, det första jag tänker på är att bygga upp jorden. Det är många faktorer som påverkar, som jordart, dränering osv men gemensamt för alla jordar är ändå att de mår bra av gröngödslingsväxter. Gröngödslingsvallen är som jag ser det navet i ett ekologiskt sätt att bruka jorden.

Att odla gröngödsling är enkelt uttryckt att odla växter som inte ska skördas, de växer i jorden för att berika den. I princip alla växter du odlar utan att föra bort ger jorden grönmassa och förbättrar dess struktur. Även om du för bort en del av grönmassan kan grödan fortfarande ha stort värde för platsen där den vuxit. Till exempel kan man odla en gröngödslingsvall som man slår av en eller ett par gånger under säsongen och använder till att täck med på andra delar av odlingarna. En sådan vall kan man låta växa till sig en sista gång innan man myllar ner den på plats. På så sätt ger grödan massor av mullämnen , näringsämnen och energi till hela odlingssystemet. En del växter har större grönmassa än andra medan andra växter har stora rotsystem som luckrar jorden. Vissa har djupa rötter som kan föra upp näring ur djupare jordlager och luckra på djupet.  För att odla en hektar grönsaker behöver jag alltså minst en och en halv hektar mark, helst mer för att skapa ännu längre cykler med olika sorters grödor. Men hur som helst så avsätter jag minst en tredjedel till gröngödsling. En bördig jord uppstår inte av sig själv.

Det finns ibland sådant som behöver tillföras utifrån, men det vill jag göra så lite som möjligt. Att föra till material utifrån hela tiden är inte en hållbar lösning i längden, odlingen måste så långt som möjligt fungera som ett kretslopp. Det jag kan producera inom gården vill jag också producera här.

 

 

Tomatskolning

Tomatplantor i papperskrukor

Tomatplantor i papperskrukor

Idag har jag skolat om mina små tomatplantor. De blev rätt långa och gängliga av för mycket värme i kombination med för lite ljus. Men det fina med just tomatplantor är att man kan plantera dem djupt, ända upp till ”hakan” i jord. Då växer det ut nya små rötter längs hela stjälken och plantan blir kraftigare. De här 16 plantorna ska bli rikbärande växthustomater av klassiska sorten Moneymaker. Jag har 15  Tigrella på väg, två Brandy Wine och så någon till som jag förträngt. Vi får väl se hur det går med utrymmet i söderfönstret. Det är så lätt att mylla ner en massa fröer och drömma sig bort till solvarma tomater. Det är inte fullt lika lätt att få plats med alla plantor efter både en och två omskolningar, som det ju kommer hinna bli innan vi har sommarvärme här i Västerbotten. Men ännu regerar Känslan över Förnuftet. Förnuftet kommer dock läxa upp sin lättsinniga syster senare i vår när alla plantor ska avhärdas. Men det går inte att vara arg på henne någon längre tid. Det är så lätt att förlåta när junikvällen är ljum.

Squash

Lotten ur en annan vinkel.

Lotten ur en annan vinkel. Foto: Diana Löfwendahl.

Jag hade faktiskt inte tänkt odla sommarsquash i år. De finns inte med på min beställningslista. Ja nu när jag säger det högt hör jag ju hur galet det låter. Och värre blir det när jag tittar på bilderna av de där härliga växterna och deras fina blommor. Förra våren ringde en krögare runt till grönsaksodlare kring Umeå och försökte få tag på just zucchiniblommor. Och jag hade inga! Ja det finns hur många skäl som helst för att odla squash, eller kalla det zucchini om du vill. Eller courgette. Det är bara språket som skiljer dem åt. Tror jag. En del påstår att courgette är de riktigt små primörerna, medan zucchini och squash är de fullstora frukterna. Det är väl som med toy och tuggummi, plättar och pannkakor. Regionala skillnader, tycke och smak. Bilden är tagen på min lott i Trädgårdskampen i somras.

Komposten

Kompostlimpan i Lisas Trädgård, Västergötland. Foto: Pernilla Granberg

Kompostlimpan i Lisas Trädgård, Mariestad Foto: Pernilla Granberg

Det är i komposten allt börjar och slutar. Själva hjärtat i kretsloppet. Det är inga konstigheter att anlägga en kompostlimpa, men det som händer inne i den! Ja det är snudd på magi. Vår kompost bygger vi genom att varva ris, vinterns fårströbädd, hushållskomposten som töms varje vår, löv och annat ”gräsmattskratt”. Hela härligheten spetsas med hönsgödsel. Men man tager vad man haver. Något rejält kväverikt behövs dock för att bryta ner allt kolrikt material som halm och ris. Vill du odla på limpan så lägger du ett lager med helt vanlig trädgårdsjord ovanpå . Sommar- och vintersquash trivs fint ovanpå den lasangen. Jag fick riktigt fina nakenfröpumpor på det viset ett år. Kom bara ihåg att packa  materialet och vattna mycket innan du lägger på jordlagret. Vattna mycket hela sommaren, limpan är väldränerad och regnar det inte jättemycket så torkar det gärna ut upplever jag. Den här bilden är inte från min trädgård utan i Lisas Trädgård.

Fröpåsarna börjar dråsa in

I år ska vi odla Kronärtskocka, stjälkselleri, knölfänkål och en massa annat gott.

I år ska vi odla Kronärtskocka, stjälkselleri, knölfänkål och en massa annat gott.

Igår kom årets första laddning med fröer. Några långsamma primadonnor som jag beställt från Runåbergs fröer. Kronärtskockan Green Globe till exempel. Jag har aldrig odlat skockorna förut men har läst att de gröna är något lite tidigare än de lila. Men det krävs nog en exceptionellt lång och bra sommar för att lyckas med dem här i Västerbotten. Men jag har inte så mycket emot att misslyckas ibland. Så vi provar.  I kuvertet fanns också stjälkselleri, knölfänkål, rotselleri och två sorters vintersquash. Har någon av er provat Sweet Dumpling eller Blue Ballet förut? Dem ska jag så klart inte så ännu, men ni vet hur det är när man fröshoppar, det blir alltid några påsar extra.

Instant-växthus

Ett gammalt fönster som ställts upp som ett litet växthus

Instant-växthus

Jag har ju som jag skrev tidigare inget växthus. Men vi drar upp mängder av plantor varje vår ändå. Det gör vi under uppställda gamla fönsterrutor. Har man sådana här stora, kopplade fönster så är lyckan gjord. Man ställer helt enkelt bara upp det och hepp – ett litet växthus! Jag kan medge att det är lite trångt, men det är väl enda nackdelen.  Det är gratis, eller i vart fall jättebilligt, det går så himla enkelt att ställa upp och är så enkelt att städa undan så fördelarna överträffar nackdelarna på alla sätt. Så tills vidare kör vi med dessa mini-hus. Gavlarna brukar jag täcka med byggplast, en skiva eller bara fiberduk. Blir det jättekallt en natt så slänger jag över en massa fiberduk, en stor matta eller något annat tyg jag får tag i.

Tomatsådd och växthusfantasier

I väntan på ett växthus får jag fortsätta binda upp mina tomater mot en södervägg.

I väntan på ett växthus får jag fortsätta binda upp mina tomater mot en södervägg.

Sådär ja, nu fick jag ändan ur vagn och sådde lite tomatfröer, någon stackars chili och paprika slank också med. Jag sådde tre olika tomater, Tigrella, brandy Wine och klassikern Moneymaker. När jag ända hade jord under naglarna sådde jag lite sommarblommor. Blomstertobak tar en sån evinnerlig tid på sig så den sådde jag nu och minipetuniorna till krukor och kärl är rätt dyra att köpa så det blir årets experiment. Det här är på nöjeskontot och väldigt mycket amatörkontot, vi har inget växthus och vi säljer varken tomater eller blommor. Jag utger mig på inget sätt vara särskilt duktig på det där med tomater. Men blommor är vackert bland grönsakerna, det är härligt att kunna plocka några solvarma tomater till sommarens alla sallader och de sista gröna tomaterna blir perfekta i pickelsen. Fast visst saknar jag ett växthus. I min fantasi bygger vi ett stort, vitt växthus med riktigt glas. Om vintern huserar fåren eller hönsen därinne, på våren drar vi upp plantor och på sommaren fyller vi huset med tomater. I min fantasi växer allt så himla bra! I min fantasi är det enkelt att odla hela växthus fulla med tomater.

Jag tror det där växthuset får stanna i min fantasi ett tag till. Den där fantasin är inte avhärdad ännu, den skulle inte klara det skarpa ljuset i verkligheten.

Perspektiv

Pumpa och krasse

Pumpa och krasse, och ogräs förståss

Jag får alltid höra hur svårt det måste vara att odla här i Norrland, i Västerbotten. Att vi har ett sådant handikapp i klimatet. Då tänker jag att man kanske kan lyfta blicken. Klimatet är en av alla hundratals, kanske tusentals, olika begränsningar som kan finnas för olika människor i delas odlande. Det kan vara vattenbrist på ett ställe, tidsbrist hos någon annan och hos en tredje odlare finns kanske inte ytorna. Jorden kan vara besvärlig, man kan ha ett funktionshinder eller inte ha någon som hjälper en. Mördarsniglar är en annan begränsande faktor, liksom andra skadedjur. Poängen är helt enkelt att vi alla har olika typer av begränsningar i våra liv, i våra trädgårdar. Klimatet är bara en av alla. Jag själv tycker dessutom att klimatet i Västerbotten är fantastiskt frodigt jämfört med mormors potatisland i trakten kring treriksröset. Perspektiv mina vänner, perspektiv :-)

Det kom ett brev

Det var ett välfyllt kuvert som landade i brevlådan idag.

Det var ett välfyllt kuvert som landade i brevlådan idag.

Det är inte ofta man får riktiga brev på posten. Brev med handskriven adress och riktigt frimärke. Men idag hände det. Arne skickade ett stycke kulturhistoria till mig. Två små kuvert med frön till den jämtländska korovan och några bilder på både rovan och vildbiholkar. Nu börjar det rycka i de gröna fingrarna :-)