Tidningsmorgon

Tidningarna Fårskötsel, Åter, LandLantbruk och Fårskötsel ligger på en duk med så tryckta svarta myror.

Trevlig läsning

Lördagsmorgonen är den bästa morgonen. Då sitter hela familjen runt bordet och äter långsam frukost och läser tidningar. Den här lördagen bjöd på en extra stor tidningsskörd. Vi fyller våra kaffekoppar flera gånger och bläddrar njutningsfullt. Fårskötsel, Land lantbruk, Hemträdgården och Åter. Visst finns det mycket information och inspiration på nätet. Men till lördagskaffet vill jag ha papper. Läser ni någon av dessa tidningar? Vilken är favoriten? Jag har svårt att välja mellan Hemträdgården och Åter, men det blir nog ändå Åter.

Lilla huset på prärien

Omslaget på boken Det lilla huset på prärien av Larua Ingalls Wilder

Det lilla huset på prärien

Jag har tidigare skrivit om boken Ida Maria från Arfliden som varit betydelsefull för mig som barn. En annan bok, eller egentligen flera böcker, som betytt mycket är Laura Ingalls Wilders böcker om sin uppväxt i USA. Den mest kända titeln är Lilla huset på prärien, som också gav namn åt den omåttligt populära tv-serien. Laura och hennes familj flyttar gång på gång i jakten på ett gott liv. Hennes, liksom hennes pappas, frihetslängtan är stark. Uppbrotten präglar tillvaron men tryggheten ryms alltid i en prärievagn. Jag läser just nu dessa böcker högt för mina egna barn och det är lika härligt spännande för mig som för dem. Texten väcker många frågor för oss att diskutera. Vad skulle vi packa om vi bara kunde ta bilen och släpet med oss? Finns det människor runt oss som fått göra just det, kanske för att de varit tvungna att fly? Varför blev det nästan alltid som pappa ville i böckerna? Är det fortfarande så i en del familjer? Hur är det hos oss? Den tillvaro som skildras är långt ifrån genomidyllisk. Sjukdomar, präriebränder, gräshoppor och ekonomiska motgångar prövar familjen. De tar sig igenom svårigheterna och sett ur den uppväxande Lauras ögon är det mest spännande. Ur ett vuxet perspektiv känner jag med pappa Charles och hans oerhörda frihetslängtan men också med mamma Caroline som värnar en trygg uppväxt för sina flickor. Böckerna är mycket detaljerade och ibland så exakta att jag nästan tror jag kan bygga en timmerstuga efter dess beskrivningar. Det är en härlig resa vi får vara med om tillsammans med Laura och hennes familj. Att läsa är verkligen att resa. Var ska vi åka härnäst?

Böckerna i mitt liv. Ida Maria från Arfliden

Ida Maria från Arfliden

Ida Maria från Arfliden

Vissa händelser och företeelser har varit viktigare än andra för att forma den människa jag är idag. I grunden är det evolution och mångtusenårig tradition som är det något mer ogripbara svaret. Men det finns en del väldigt konkreta ting som påverkat mig väldigt mycket. Böcker har betytt mycket för mig, och säkert för dig också. Jag vill gärna dela med mig av mitt hjärtas bibliotek. Jag börjar med en bok från min barndom. Ida Maria från Arfliden av Ann -Madeleine Gelotte. Hon skriver min historia, en sida av den, den om nybyggarna i Norrland. Hennes bilder skildrar familjens vedermödor på ett barns självklara nivå, och texten låter också det svåra ta plats. Att barn dog var till exempel mer regel än undantag i dessa barnrika nybyggarfamiljer. Men det som fastnade hos mig var barnens delaktighet. Deras arbete blev min lek. Att en av mina systrar heter Ida Maria förstärkte känslan av samhörighet hos mig som barn. Idag läser jag om Ida Maria för mina barn och tänker att det handlar om dem också.

 

Roadtripp på Österlen

 

Mandelmanns odlingar och växthus

Mandelmanns odlingar och växthus

Plötsligt en dag befann jag mig på en roadtripp på Österlen. Nästan lika plötsligt åt jag lunch på familjen Mandelmanns gårdscafé. Ytterfilen av gårdens Linderödssvin smakade ljuvligt tillsammans med potatis, sallad och andra goda tillbehör. De andra i sällskapet smakade kabanossen på samma griskött och “fjälloumin” på gårdens fjällkomjölk. Mätta och belåtna strövade vi runt i odlingarna och avslutade i gårdsbutiken där jag passade på att köpa ett exemplar av den nyutgivna boken “Självhushållning på Djupadal”av Gustav och Marie Mandelman. Boken följer årstiderna, som givetvis är fler än den moderna människans fyra, och är en fantastisk introduktion till självhushållets fröjder. Men inte bara en introduktion, här blandas ett skummande på ytan med riktigt detaljerade beskrivningar av olika sysslor på en gård. Den här boken får en hedersplats inte i bokhyllan utan på köksbordet. Varje kaffepaus slår jag upp den och lär mig något nytt. Titta gärna in på deras hemsida.